Vem är den där Gunnel?

Tuva och matte njuter av skuggan

Att jag heter Gunnel vet du redan. Och att det är Tuva i knät ser du nog. Det är en av de första dagarna sedan hon kom till oss… Min historia med hundar är väl det som kan intressera mest. Min första hund var en mellanpudel som jag fick 1955. Nåja, hon blev hela familjens hund eftersom jag var för liten för att klara hela ansvaret som hundägare. 1962 gjorde jag ladugårdspraktik i Värmland (på Borgviks bruk) och där hade de en västgötaspets som vallade de 70 mjölkkorna. Där fanns också en 6 månader gammal tikvalp som skulle överta mammas jobb – trodde ägaren…  Hon blev min första västgötaspets och sällan har en hund varit så älskad. Busis, som hon hette, var otroligt lydig. Hon apporterade allt, inklusive glasflaskor och snabblösligt bitsocker! Aldrig behövde jag ha koppel på henne.Senare har ett antal hundar passerat i mitt liv; olika raser och en del relativt korta perioder då mitt liv var ganska rörigt ett antal år. När min tillvaro stabiliserade sig skaffade jag en australisk kelpie som vi hade i 16 år innan han fick flytta till hundhimlen. Efter en sorgetid ”blev vi med hund” – en blandras som tyvärr vid 8 års ålder blev så sjuk att han fick avlivas. När jag höll på att begrava honom sade min man att om jag ville ha en ny hund så var det ok. Så kom Tuva till oss. Mer om Tuva står på hennes sida.Vad mer kan vara intressant?Utbildning: efter studenten läste jag fram till kandidatexamen på Veterinärhögskolan. Jag avbröt studierna för äktenskap och läste i stället till folkskollärare. Större delen av min yrkesverksamma tid har jag jobbat som speciallärare och jag har även den utbildningen.Geografi: tillbliven i Östergötland, född i Västerbotten (Skellefteå), uppvuxen i Stockholm, sedan 1980 bosatt i Småland – först i Söderåkra, sedan i Dångebo, däremellan fyra år i Skåne.Är det något mer du vill veta om mig kan du maila så ska jag svara efter bästa förmåga.