Lyra

16 dagar gammal

  Jag vill stå!

På egna ben      

    Kan gå själv!

Mamma stör i sömnen    

     Då blir jag ju nyfiken

Fyra veckor

   Mammas dricka är smaskens!

Mamma & jag 

    Kortaste vägen är rakt över…

Fem veckor

    Jag håller utkik

SÅ mysigt!!!    

    Man blir faktiskt litet trött av besök.

När Lyra var sju veckor hade hon börjat säga till både när hon var hungrig och när hon behövde gå ut! Visst behövde hon ut snabbt när hon var nyvaken, men annars gnällde hon för att påtala att ”Matte, nu behöver jag gå på toa!” Duktig att komma på inkallning var hon också.

Annars var Ville hennes älsklingsleksak – att dra honom i svansen var störtkul! Det tyckte nu inte Ville som sade en del ”fula ord” till lillasyster, utom när han var upptagen med att äta. Då tittade han på matte med en blick som sade ”Ta bort henne snälla matte” och då fick jag förstås göra det. Grabben måste ju få matro.

Vid tre månader var Lyra en riktig liten tuffing som gillade att hänga i mattes byxben. Matte var inte lika road utan envisades med att det var hennes byxor – elak matte hon drabbats av stackarn. Vi tillbringade mycket tid utomhus. Fast matte hade mycket löv att kratta så Lyra fick leka med storasyskonen. De kämpade om kamptrasan, grävde gropar (trots tillsägelser) och busade runt. Att Lyra skulle vara liten ville hon absolut inte tro på!

På kvällarna när matte gick uppför en smal brant trappa lärde sig Lyra att följa efter. Så lagom kul när hon skulle provsmaka alla sladdar …

Men nätterna var den största orättvisan. Tuva och syskonen fick sova med matte & husse i deras säng. Bara Lyra måste sova i hundsängen vid sidan om i väntan på att hennes ben skulle bli starka nog för att hoppa både upp och ner. Jag kan tala om att Lyra hade åtskilliga synpunkter på denna orättvisa!

Lyras äventyr som vuxen finns under Saknade – Mitt vuxna liv – Lyra.

 

 Foton av damerna Pigney eller mig