Sunbeam

Sunny

f. 31 maj 2009  död 12 mars 2014

Sunny är den sist födde valpen i MC-kullen och hans första levnadstid presenteras tillsammans med syskonen på kullens egen sida. När min syster Loulou och hennes man Stig hälsade på hos oss i mitten av juli bestämde Sunny sig för att de skulle bli hans familj. Valparna var då bara sex veckor, men denne gosse visste vad han ville. När andra valpköpare kom höll han sig i bakgrunden medan han hängde Loulou i hälarna när hon var här.
Eftersom Loulou egentligen inte alls tänkt sig att ha någon hund och Sunny inte ville bli såld till någon annan blev han kvar längst. Loulou började ställa in sig på att det nog var meningen att han skulle till henne när en spekulant hörde av sig. Hon tvingades att bestämma sig snabbt och efter ett samtal med sonen Peter ringde hon och meddelade att jag ”tyvärr” fick ringa spekulanten och tala om att Sunny redan var såld.

Då Loulou & Stig skulle åka bort tidig höst fick Sunny stanna kvar tills de kommit tillbaka till Sverige.
Loulou flög ner och Sunny & jag väntade i Växjö så de flög hem med vändande plan. Att se Sunnys förtvivlade uppsyn när buren han satt i åkte iväg på ett rullande band för att placeras bland godset gjorde ont i magen länge efteråt!
Framme på Bromma flygfält togs han genast ur buren. Rädd var han så Loulou fick bära honom från planet till bilen 🙁
Men bara någon timme efter hemkomsten ringde Loulou och berättade att han åt! Äntligen släppte värken i magen – en rädd hund äter inte.
En av de trevliga aspekterna med att Sunny hamnade hos min syster är att jag få täta rapporter om hur han har det och hur han uppför sig
och det är idel lovord jag får höra. Att han har förmågan att göra tillvaron trivsammare för min syster och hennes familj tycker jag givetvis är ytterligare ett stort plus eftersom jag ju  tycker mycket om dem.

Att det var en stor omställning för Sunny att flytta från en pytteliten bonnhåla (som jag älskar!) till Stockholm (även om det är en villaförort) är lätt att förstå. Han har fått bekanta sig med trottoarer, hissar, tunnelbana och mängder av ljud och dofter som inte finns hos oss. Men med tryggheten hos matte har allt gått galant!


17 nov. 2009
Jag har funnit mig väl tillrätta här hos matte och husse. Matte envisas med att lära mig saker, t.ex. säger hon ”stanna” och ”sitt” när vi kommer till en trottoarkant och ska gå över gatan. Sen håller hon en blodpuddingsbit framför nosen och säger ”fot”. Som om jag inte visste vad en fot är. Det är ju den där delen på henne som hon inte har skor på när hon kliver ur sängen och som hon inte vill att jag ska bita i då! När vi sedan kommit över gatan säger hon ”bra” och ger mig godbiten. Vad är det för bra med att kunna hoppa efter en blodpuddingsbit?
Idag när jag var ensam hemma när matte var och handlade så undersökte jag lite grann i sängkammaren – mattes strumpor och husses tofflor och lite CD-skivor i mattes arbetsrum. Det kunde hon gärna ha när jag inte fick följa med. Men nästa gång stänger hon väl in mig i köket igen den attans ragatan.

Slick / Sunny

22 jan. 2010
Jag har nu fått litet bilder från Sunnys vardag. (Rapporter får jag i stort sett dagligen eftersom min syster och jag brukar prata rätt ofta.) Han och hans ägare har anpassat sig väl efter varandra och som synes hjälper han gärna till med grovdisken.
Grovdisken

Sunny har en favoritplats vid fönstret i trappan. Där kan han ha koll på vilka som passerar utanför och larma om någon obehörig försöker ta sig in.Sunny_kollar

 

 

 

Upptaecker_matteOch minsann här kommer matte för att få rapport.

Då kan hon väl passa på och klia mig på magen. Det är sååå skönt!
Klia_magen

Tycker_om_dig   Måste ju kolla: ”Jag älskar dig matte – älskar du mig?”

29 jan. 2010 Herrmiddag
Häromdagen hade min husse herrmiddag. Det var bara han och jag. Matte sa när hon gick att han fick fixa middag själv. Han stekte två ägg och gav mig det ena. Sedan stekte han korv till sig och gav mig med en bit. Jag fick inte sitta med vid bordet utan åt på min vanliga plats och han på sin vanliga plats. Det var i alla fall en god middag.
Slick / Sunny

29 juni 2010
Igår rymde jag en stund. Matte var inte hemma så husse och jag var i trädgården. När husse tog en sväng och tittade runt passade jag på. Jag tyckte att jag kunde göra som jag ville när inte matte var hemma. Men gissa vem som kom ner på ängen och hämtade mig? Jo, husse! Han tyckte att han bestämde över mig när inte matte var hemma. Ja, så är det väl – jag får nog finna mig i det. Husse är ju också så himla snäll.
Matte säger att jag har blivit så duktig. Men det är väl klart att jag följer med henne när vi är ute och går även om jag inte har koppel på. Vem ska jag annars följa med? Jag har ju själv valt att vara hos henne och där vill jag ju fortfarande vara. Jag har det jättebra här. Matte älskar mig verkligen och jag älskar henne. / Sunny 

Sunny uppställd red
Så här stor och fin hade Sunny blivit när vi träffades på Simmatorp 2010
19 aug. 2010
Min matte är nog inte riktigt klok. så fort vi möter en annan hund och jag blir litet stirrig så säger hon ”köttbulle” och ger mig en bit köttbulle. Det blir ett evigt tjat om köttbulle och gott är det ju.
Men visst går det för långt när hon kallar mig för köttbulle. Igår sa hon plötsligt när jag hade stannat ”kom nu köttbulle så går vi”. Jag ser väl inte ut som en köttbulle? Även om jag är go som en.
Slick / Sunny
11 nov. 2011
Jag vill bara berätta för dig gammel-matte att jag är jätteduktig på att läsa på läpparna på min matte. Hon behöver bara mima ‘Ska vi gå ut’ så förstår jag. Då börjar jag dansa jitterbugg för det är jätteroligt att gå ut. Kul va?!
Slick / Sunny
Sunny har mycket att stå i när det blir läggdags.

Först ska husses säng värmas upp.
  Nattdags 1När husse lagt sig ska mattes säng värmas
Nattdags 3
Nattdags 5  sedan ska han se till att husse sover gott!      
Och till slut ska Sunny se till att även matte sover gott. Men då var ingen vaken för att ta några bilder…
Brev:
Min matte fattar ingenting! När vi går ut har jag jättebråttom. Det är väl klart – jag har varit inne och det finns massor att upptäcka ute – andra hundar, harar, rådjur och joggare. Sen när vi har varit ute ett tag börjar matte gå hemåt. Jag tycker ju att vi kan vara ute hela dan – hon och jag. Hon har väl inget annat att göra än att ta hand om mig? Hemåt är väl inget kul! Då rullar jag mig i blåbärsriset eller kliar mig eller lägger mig ner och säger att nu orkar jag inte gå en meter till. Jag gick ju så fort i början att matte borde förstå att jag är dödstrött. Det tror hon inte på. Så sätter hon fart igen men då säger jag ifrån att så fort kan jag inte gå. Det tror hon inte heller på. Hon säger att så fort som jag kan springa kan inte hon springa. Det är klart att det är sant, men det är ju innan jag har gått så långt. Jag släpar mig fram. Men nu har jag kommit på att nytt sätt att hejda henne. Stigen på ängen hemåt är jättesmal. Gräset är hur högt som helst på båda sidorna. Jag smiter förbi henne och sedan går jag framför henne i min takt. Fiffigt va!? Det gäller att överlista knäppa mattar eller hur!? – Men jag gillar henne i alla fall.

Fiffiga Sunny

 

7 juni 2013 kom Loulou hit med Sunny. Loulou och Stig skulle flytta och bo cirka ett halvår i en lånad lägenhet i centrala Stockholm. Vi hade enats om att det var bättre för Sunny att få bo här tills de flyttade in i det som skulle bli deras permanenta boende. I början var det litet diskussioner mellan grabbarna om vem som var ”störst, bäst och vackrast”  men ganska snart fungerade det perfekt dem emellan. Loulou och jag diskuterade litet om vi eventuellt skulle byta hund så att Tuva skulle få två människor som bara brydde sig om henne. Innan vi hann göra något praktiskt åt den frågan hände en katastrof – Sunny fick diagnosen Cushing. En medicinering kostar en halv förmögenhet och litet till. Vi provade: först samma dos som Tuva fick, sedan dubbelt och sedan ännu mer. Men utan varaktig effekt 😢 Då fanns ingen återvändo utan vi fattade tillsammans det svåra beslutet att låta honom somna in. Loulou kom ner hit så hon var med när vi 12/3 -14 åkte till Nybro för den sista sprutan. Han ligger nu begravd i hagen där han älskade att få springa och leka.