Bea

Duritzans Beatrice = Bea

f. 11 aug. 2006   d. 2 jan. 2011


Fotograf: Niklas Olofsson

Bea föddes som den andra av syskonen i Divina Comedia-kullen. Hon har gått kurser tillsammans med Ville och fått ”Allmänlydnadspasset”. Hon har också ställts ut några gånger.

Beas morfar, Grålötens Yngve Yfront, är känd för att ha en enorm energi = ”mycket motor”. Mamma Tuva har också ”mycket motor”. Men Bea har ännu mer ”motor”! När vi kommer hem från en cykeltur och både matte och Ville är trötta, då tittar Bea uppfordrande på oss och undrar om vi inte ska fortsätta. Det är ju roligt!

Favoritleken är ta-fatt med brorsan. Hon kan vara blickstilla och fixera honom en lång stund och bara vänta på att han ska börja springa. I samma ögonblick som han tar sitt första steg kastar hon sig iväg. Rundar han ett hinder ena vägen så möter hon honom från andra hållet…

Ger man henne ett äpple att äta ska man helst låtsas ta det så att det blir en lek. Mycket lek och bus har hon i kroppen! Att leka med den vid det här laget till oigenkännlighet sönderslitna fotbollen är också roligt, särskilt om man är fler om den. Det bästa är ju om man kan springa tillsammans med samma grej! Hon är en dam som tycker att samarbete är mycket bättre än konkurrens. Och Ville är inte sen att vara med på noterna. Ser man den ena – då vet man att den andra inte är långt borta!

Tidigare gick Bea undan när brorsan knuffade sig fram till bästa platsen, men hon har börjat ta för sig mer och tala om att hon minsann också behöver klappas och gosas med.

Bea har fått valpar med Stenrikas Karska Knutte och kullen har givetvis sin egen sida: MC-kullen. Bea är en duktig mamma och håller nogsamt reda på sina telningar.
Efter sin valpkull har Bea lugnat sig något. Hon hutar fortfarande åt HD vid behov men är på det hela taget en mycket kelsjuk dam. Ett faktum som passar hennes matte perfekt!

Bea har även fått en valpkull med Pihlspetsens Abbe. Den kullen presenteras på sin sida: Presidentkullen.

I samband med detta blev hon sjuk – något som efter flera veterinärbesök visade sig vara Cushings syndrom. Hon fick därför sin sista vaccination, den mot ett ovärdigt liv, måndagen 2 januari 2011.
Jag saknar henne fruktansvärt men älskade henne för mycket för att vilja experimentera med henne.

Mer om turerna kring hennes sjukdom finns att läsa i Osorterade tankar nr 7 och 8.

Bea ligger begravd här hemma med en rosbuske, gullvivor och förgätmigej på graven.